Mängden elektronikskrot ökar snabbt världen över. År 2022 genererades cirka 62 miljoner ton e-avfall globalt, vilket gör det till en av de snabbast växande avfallsströmmarna i världen . Prognoser visar dessutom att mängden kan överstiga 80 miljoner ton per år redan till 2030 .
Samtidigt återvinns bara en liten del. Endast omkring 22 % av allt elektronikavfall samlas in och återvinns på ett korrekt sätt . Resten riskerar att hamna på soptippar eller hanteras på sätt som skadar både miljö och hälsa.
Trots detta kasseras stora mängder elektronik i onödan. I många fall handlar det inte om att hela produkten är trasig, utan om mindre fel som hade kunnat åtgärdas med en reparation – särskilt när det gäller kretskort.
Varför fungerande elektronik ofta slängs istället för att repareras
En stor del av dagens elektronik ersätts istället för att repareras. Inom industrin beror det ofta på tidsbrist, leveranstider eller att det upplevs enklare att köpa nytt.
Problemet är att nyproduktion kräver stora mängder resurser. Elektronik innehåller värdefulla metaller som guld, koppar och sällsynta jordartsmetaller, samtidigt som felaktig hantering kan leda till utsläpp av farliga ämnen .
Genom att reparera elektronik istället för att kassera den kan företag både minska avfall och ta tillvara på redan använda resurser.
Reparation som en del av en cirkulär ekonomi
Allt fler företag börjar arbeta mer cirkulärt. Istället för att följa en linjär modell – köpa, använda, slänga – handlar det om att förlänga livslängden på produkter.
Reparation av kretskort är ett tydligt exempel. Ofta räcker det att:
- byta ut en trasig komponent
- åtgärda en skadad lödning
- återställa strömförsörjningen
Det gör att utrustning kan användas längre, vilket minskar behovet av nyproduktion och därmed även klimatpåverkan.
EU:s satsning på Right to Repair
Inom EU ökar fokus på att göra produkter mer reparerbara. Elektronikavfall är redan en av de snabbast växande avfallsströmmarna i unionen, och mindre än 40 % återvinns .
Initiativ som Right to Repair syftar till att:
- göra reservdelar mer tillgängliga
- ställa krav på produktdesign
- ge företag och konsumenter bättre möjligheter att reparera
Detta är en viktig del av EU:s strategi för att skapa en mer hållbar och cirkulär ekonomi.
Industriell reparation minskar både kostnader och miljöpåverkan
Inom industrin finns stora möjligheter att minska elektronikskrot genom att reparera kretskort och annan Inom industrin finns stor potential att minska elektronikskrot. När ett kretskort går sönder handlar det ofta om en enskild komponent – inte hela systemet.
Genom att reparera istället för att ersätta kan företag:
- minska avfall och resursanvändning
- spara upp till 70–90 % jämfört med att köpa nytt
- förkorta ledtider och minska driftstopp
Samtidigt bidrar det till en mer hållbar produktion.
Så kan företag minska elektronikskrot och kostnader
Elektronikskrot är ett snabbt växande globalt problem, där majoriteten av avfallet fortfarande inte återvinns korrekt. Samtidigt finns en tydlig lösning i många fall: att reparera istället för att ersätta.
Reparation av elektronik – och särskilt kretskort – är en viktig del i omställningen mot en mer cirkulär ekonomi. Det minskar både miljöpåverkan och kostnader, samtidigt som livslängden på utrustning förlängs.
